8. Ty för din skull utsätts jag för hån,blygsel täcker mitt ansikte.
9. Främmande har jag blivit för mina bröder,en främling för min moders barn.
10. Ty brinnande iver för ditt hus har förtärt mig,dina smädares smädelser har fallit över mig.
11. Jag grät och fastade,men det drog vanära över mig.
12. Jag klädde mig i säcktyg,men jag blev ett ordspråk för dem.
13. De som sitter i porten pratar om mig,i dryckeslag gör de visor om mig.
14. Men jag ber till dig, Herre, i nådens tid.Svara mig, Gud, i din stora godhet,i din frälsande trofasthet.
15. Rädda mig upp ur dyn,så att jag inte sjunker ner.Rädda mig från dem som hatar migoch från de djupa vattnen.
16. Låt inte vattenmassorna dränka migeller djupet uppsluka mig,låt inte brunnen tillsluta sitt gap över mig.
17. Svara mig, Herre, ty din nåd är god,vänd dig till mig i din stora barmhärtighet.
18. Dölj inte ditt ansikte för din tjänare,ty jag är i nöd.Skynda att svara mig!
19. Kom till min själ och återlös den,friköp mig från mina fiender.
20. Du känner det hån,den skam och vanära jag måste utstå.Du ser alla mina ovänner.
21. Förakt har krossat mitt hjärta,så att jag är sjuk.Jag väntade på medlidande, men fann inget,på tröstare, men ingen kom.
22. De gav mig galla att ätaoch ättika att dricka i min törst.
23. Låt deras bord framför dem bli en snaraoch en fälla för de säkra.
24. Låt deras ögon bli förmörkade så att de ej ser,låt deras höfter ständigt vackla.
25. Utgjut din vrede över dem,låt din vredesglöd hinna upp dem.