Gamla Testamentet

Nya Testamentet

Psaltaren 22:9-25 Svenska Folkbibeln (SFB98)

9. "Anförtro dig åt Herren!Han skall befria och rädda honom,han har ju honom kär."

10. Det var du som hämtade mig ut ur moderlivetoch lät mig vila trygg vid min moders bröst.

11. På dig är jag kastad ända från modersskötet,redan i moderlivet var du min Gud.

12. Var inte långt ifrån mig, ty nöd är nära,och ingen finns som hjälper.

13. Tjurar i mängd omger mig,Basans oxar omringar mig.

14. Som glupande och rytande lejonspärrar de upp gapet mot mig.

15. Jag är lik vatten som hälls ut,alla mina leder har skilts åt.Mitt hjärta är som vax,det smälter i mitt inre.

16. Min kraft är uttorkad som en lerskärva,min tunga fastnar i gommen,du lägger mig i dödens stoft.

17. Hundar omger mig,de ondas hop omringar mig,mina händer och fötter har de genomborrat.

18. Jag kan räkna alla mina ben,de ser på mig, de stirrar.

19. De delar mina kläder mellan sigoch kastar lott om min klädnad.

20. Men du, Herre, var inte långt borta,du, min styrka, skynda till min hjälp!

21. Rädda min själ från svärdet,mitt liv ur hundarnas våld.

22. Fräls mig från lejonets gapoch från vildoxarnas horn- du bönhör mig.

23. Jag skall förkunna ditt namn för mina bröder,mitt i församlingen skall jag lovsjunga dig.

24. Ni som fruktar Herren, lova honom,ära honom, alla Jakobs barn,bäva för honom, alla Israels barn.

25. Ty han föraktade inte den förtrycktes eländeoch såg inte på honom med avsky.Han dolde inte sitt ansikte för honom,när han ropade lyssnade han till honom.

Läs fullständig kapitel Psaltaren 22