Gamla Testamentet

Nya Testamentet

Psaltaren 119:4-27 Svenska Folkbibeln (SFB98)

4. Du har givit dina befallningarför att de skall hållas med all kraft.

5. O, att mina vägar vore rätta,så att jag höll dina stadgar!

6. Då skulle jag inte komma på skamnär jag tänkte på alla dina bud.

7. Jag vill tacka dig av uppriktigt hjärta,när jag lär känna dina rättfärdiga domslut.

8. Dina stadgar vill jag hålla,överge mig aldrig!9Hur kan en ung man bevara sitt liv rent?När han håller sig till ditt ord.

10. Jag söker dig av hela mitt hjärta,låt mig inte fara vilse från dina bud.

11. Jag gömmer ditt tal i mitt hjärtaför att jag inte skall synda mot dig.

12. Lovad vare du, Herre!Lär mig dina stadgar!

13. Med mina läppar förkunnar jagalla domslut från din mun.

14. Jag jublar över dina vittnesbörds vägsom över stora skatter.

15. Jag vill begrunda dina befallningaroch tänka på dina vägar.

16. Jag har min glädje i dina stadgar,jag glömmer inte ditt ord.17Gör väl mot din tjänare, så att jag kan levaoch hålla mig till ditt ord.

18. Öppna mina ögon,så att jag ser undren i din undervisning.

19. Jag är en främling på jorden,dölj inte dina bud för mig.

20. Min själ är sönderkrossadav ständig längtan efter dina domslut.

21. Du straffar de övermodiga, de förbannade,dem som far vilse från dina bud.

22. Tag bort ifrån mig smälek och förakt,ty jag tar vara på dina vittnesbörd.

23. Om än furstar sitter och rådslår mot migbegrundar din tjänare dina stadgar.

24. Dina vittnesbörd är min glädje,de är mina rådgivare.25Min själ ligger nertryckt i stoftet,håll mig vid liv efter ditt ord.

26. Jag talade om dina vägaroch du svarade mig.Lär mig dina stadgar.

27. Lär mig förstå dina befallningars väg,så vill jag begrunda dina under.

Läs fullständig kapitel Psaltaren 119