8. Du fann hans hjärta trofast inför digoch du slöt förbund med honom:att ge åt hans efterkommande kananeernas, hetiternas,amoreernas, perisseernas,jebusiternas och girgaseernas land.Du lät dina ord gå i uppfyllelse,ty du är rättfärdig.
9. Du såg våra fäders nöd i Egyptenoch hörde deras rop vid Röda havet.
10. Du gjorde tecken och under mot farao,mot alla hans tjänareoch mot allt folket i hans land.Ty du visste hur övermodigt egyptierna behandlade dem.Du gjorde dig ett namn, som är detsamma än idag.
11. Havet delade du framför dem,så att de gick mitt igenom det på torr mark.Men deras förföljare sänkte du i djupet,som en sten i väldiga vatten.
12. Med en molnstod ledde du dem om dagenoch med en eldstod om nattenför att lysa dem på den väg de skulle gå.
13. På Sinai berg steg du neroch du talade till dem från himlen,gav dem rättfärdiga föreskrifteroch sanna lagar, goda stadgar och bud.
14. Om din heliga sabbat gav du dem kunskapoch bud, stadgar och lagar gav du demgenom din tjänare Mose.
15. Bröd från himlen gav du demnär de hungrade,vatten ur klippan lät du kommanär de törstade.Du bjöd dem gåoch ta i besittning det landsom du med upplyft handhade lovat ge dem.
16. Men våra fäder handlade övermodigt.De var hårdnackade och lyssnade inte på dina befallningar.
17. De vägrade lyssnaoch kom inte ihåg de undersom du hade gjort bland dem.De var hårdnackadeoch valde i sin upproriskhet en anförareför att vända tillbaka till sitt slaveri.Men du är en Gud som förlåter,nådig och barmhärtig,sen till vrede och stor i nåd.Du övergav dem inte,
18. fastän de gjorde sig en gjuten kalv och sade:"Detta är din gud,som har fört dig upp ur Egypten",och de gjorde sig skyldiga till stora hädelser.
19. Men i din stora barmhärtighetövergav du dem ändå inte i öknen.Molnstoden vek inte ifrån dem om dagenutan ledde dem på vägen,och eldstoden upplyste om nattenden väg de skulle gå.
20. Din gode Ande gav du för att undervisa dem.Ditt manna nekade du inte deras mun,och vatten gav du dem när de törstade.
21. I fyrtio år försörjde du dem i öknen,så att ingenting fattades dem.Deras kläder blev inte utslitna,och deras fötter svullnade inte.
22. Du gav dem riken och folkoch delade ut åt dem olika områden.De intog Sichons land,det land som tillhörde kungen i Hesbon,och det land som tillhörde Og, kungen i Basan.
23. Deras barn gjorde du talrikasom stjärnorna på himlen.Du förde dem in i det landsom du lovat deras fäderatt komma till och ta i besittning.
24. Och deras barn komoch tog landet i besittning.Du kuvade för dem landets invånare, kananeerna,och gav dessa i deras hand,både kungarna och landets folk,och de gjorde med dem som de ville.
25. De intog befästa städer och en bördig jordoch tog i besittning hus fulla med allt gott,och uthuggna brunnar, vingårdar,olivplanteringar och fruktträd i mängd.De åt, blev mätta och välmåendeoch njöt av din stora godhet.
26. Men de blev olydiga och upproriska mot dig,de kastade din lag bakom sin rygg.De dödade dina profeter som varnade democh ville få dem att vända om till dig.De gjorde sig skyldiga till grova hädelser.
27. Då gav du dem i deras fienders handoch dessa förtryckte dem.Men i sin nöd ropade de till dig,och från himlen hörde du det.Efter din stora barmhärtighetgav du dem befriare,som frälste dem ur deras fienders hand.