5. Den hungrige slukar hans skörd,den rövas bort till och med bland törnen.De törstiga flämtar efterderas rikedom.
6. Ty inte ur stoftet kommer nöden,inte ur marken skjuter olyckan upp.
7. Men människan föds till lidande,liksom eldgnistor flyger mot höjden.
8. Men jag skulle söka Gudoch inför Gud lägga fram min sak.
9. Han gör stora och outgrundliga ting,under som inte kan räknas.
10. Han ger jorden regnoch sänder vatten över markerna.
11. Han upphöjer de ringaoch hjälper de sörjande.
12. Han gör de listigas anslag om intet,så att deras händer ej får framgång.
13. Han fångar de visa i deras slughetoch låter de svekfulla förhasta sig vid sina rådslag.
14. Om dagen kommer mörker över dem,de famlar mitt på dagen som vore det natt.
15. Han räddar från svärdet i deras mun,den fattige från den mäktiges hand.
16. Den nödställde får åter ett hopp,orättfärdigheten måste stänga sin mun.
17. Se, salig är den människa som Gud agar,förkasta inte den Allsmäktiges tuktan.
18. Ty han sargar och han förbinder,han slår och hans händer helar.
19. Sex gånger räddar han dig ur nöden,och den sjunde gången skall det onda inte drabba dig.