15. Han räddar från svärdet i deras mun,den fattige från den mäktiges hand.
16. Den nödställde får åter ett hopp,orättfärdigheten måste stänga sin mun.
17. Se, salig är den människa som Gud agar,förkasta inte den Allsmäktiges tuktan.
18. Ty han sargar och han förbinder,han slår och hans händer helar.
19. Sex gånger räddar han dig ur nöden,och den sjunde gången skall det onda inte drabba dig.
20. I hungerstid befriar han dig från dödenoch i krig undan svärdets våld.
21. När tungor svänger gisslet göms du undan,du behöver inte frukta när ödeläggelse kommer.
22. Åt förödelse och svält kan du le,för vilddjur behöver du ej vara rädd.
23. Ty med markens stenar står du i förbund,markens vilddjur har ingått fred med dig.
24. Du skall veta att ditt tält står tryggt,när du synar din boning skall inget saknas.
25. Du skall veta att din ätt förökas,att dina efterkommande blir som gräset på marken.
26. I graven kommer du, när du nått full mognad,som när sädesskylen bärgas i rätt tid.