1. Då tog Job till orda och sade:
2. Detta har jag hört många gånger!Ni är alla bedrövliga tröstare.
3. Är det ingen ände på detta tal i vädret,vad frestar dig att ta till orda?
4. Också jag kunde tala som niom ni vore i mitt ställe.Jag kunde fläta samman ord mot eroch skaka mitt huvud mot er.
5. Men jag skulle styrka er med mitt tal,mina läppars tröst skulle ge er lindring.
6. Om jag talar lindras ej min plåga,och tiger jag, lämnar den mig inte.