23. Han irrar efter bröd och undrar var det finns.Han vet att mörkrets dag är nära.
24. Ångest och nöd förskräcker honom,de slår ner honom likt en kung rustad till strid.
25. Ty mot Gud har han lyft sin hand,mot den Allsmäktige handlar han övermodigt.
26. Med styv nacke stormar han mot honom,väl skyddad bakom sina sköldar.
27. Han har täckt sitt ansikte med fetmaoch hans midja sväller av fett.
28. Han bosätter sig i ödelagda städer,i hus där man ej kan bo,ty de är bestämda till ruiner.
29. Han blir ej rik,hans välstånd skall ej bestå,hans skördar skall ej luta tungt mot marken.
30. Han kan inte fly undan mörkret,hans rotskott skall förtorka av hetta,han skall förgås genom Guds muns anda.
31. Han må inte bedra sig och lita på tomhet,ty tomhet skall bli hans lön.
32. I förtid skall hans mått bli fyllt,och hans kronaskall ej grönska mer.
33. Han skall tappa sina omogna druvor likt en vinstock,fälla sina blommor likt ett olivträd.