8. Så säger Herren:Jag bönhör dig i nådens tid,jag hjälper dig på frälsningens dag.Jag skall bevara digoch göra dig till ett förbund för folket,för att upprätta landetoch utskifta de förödda arvslotterna
9. och säga till de fångna: "Drag ut",och till dem som sitter i mörkret: "Kom fram."De skall finna bete utmed vägarna,betesplatser på alla kala höjder.
10. De skall varken hungra eller törsta,ökenhettan och solen skall inte skada dem,ty deras förbarmare skall leda democh föra dem till vattenkällor.
11. Jag skall göra alla mina berg till jämna vägar,och mina banade vägar skall byggas höga.
12. Se, där kommer de fjärran ifrån,somliga från norr och andra från väster,somliga från sineernas land.
13. Jubla, ni himlar, och fröjda dig, du jord,brist ut i jubel, ni berg.Ty Herren tröstar sitt folkoch förbarmar sig över sina betryckta.
14. Men Sion säger: " Herren har övergivit mig,Herren har glömt mig."
15. Kan då en mor glömma sitt barn,så att hon inte förbarmar sig över sin livsfrukt?Och även om hon kunde glömma sitt barn,skall jag inte glömma dig.
16. Se, på mina händer har jag upptecknat dig.Dina murar står alltid inför mig.
17. Dina söner skyndar sig tillbaka,medan de som förstör och ödelägger dig drar bort ifrån dig.
18. Lyft upp dina ögon och se dig omkring,alla samlas de hos dig.Så sant jag lever, säger Herren,du skall få klä dig i dem alla som en skrudoch lik en brud fästa dem omkring dig.
19. Ty om du tidigare låg i ruiner och var ödelagdoch ditt land var förött,skall det nu bli för trångt att bo där,och de som fördärvar dig skall vara långt borta.
20. Du skall få höra barnen säga,de som föddes under din barnlöshet:"Platsen är för trång för mig,gör plats för mig, så att jag kan bo här."
21. Då skall du säga i ditt hjärta:"Vem har fött dessa åt mig?Jag var ju barnlös och ofruktsam,landsflyktig och fördriven.Vem har fostrat dessa?Se, jag var lämnad ensam kvar.Varifrån kommer då dessa?"