11. Jag skall göra alla mina berg till jämna vägar,och mina banade vägar skall byggas höga.
12. Se, där kommer de fjärran ifrån,somliga från norr och andra från väster,somliga från sineernas land.
13. Jubla, ni himlar, och fröjda dig, du jord,brist ut i jubel, ni berg.Ty Herren tröstar sitt folkoch förbarmar sig över sina betryckta.
14. Men Sion säger: " Herren har övergivit mig,Herren har glömt mig."
15. Kan då en mor glömma sitt barn,så att hon inte förbarmar sig över sin livsfrukt?Och även om hon kunde glömma sitt barn,skall jag inte glömma dig.
16. Se, på mina händer har jag upptecknat dig.Dina murar står alltid inför mig.
17. Dina söner skyndar sig tillbaka,medan de som förstör och ödelägger dig drar bort ifrån dig.
18. Lyft upp dina ögon och se dig omkring,alla samlas de hos dig.Så sant jag lever, säger Herren,du skall få klä dig i dem alla som en skrudoch lik en brud fästa dem omkring dig.