1. Stig ner och sätt dig i stoftet, du jungfru dotter Babel. Sätt dig på jorden utan tron,du kaldeernas dotter,ty man skall inte mer kalla dig den fina och förnäma.
2. Tag en kvarn och mal mjöl, lägg av din slöja,lyft upp släpet, blotta benen, vada genom strömmarna.
3. Din nakenhet skall blottas, din skam skall ses.Jag skall utkräva hämnd och inte skona någon.
4. Vår återlösares namn är Herren Sebaot,Israels Helige!
5. Sitt tyst och drag dig undan i mörkret,du kaldeernas dotter,ty du skall inte mer kallaskungarikenas drottning.
6. Jag blev vred på mitt folk,jag ohelgade min arvedeloch gav dem i din hand.Och du visade dem inget förbarmande.På gamla lät du ditt ok tynga hårt.
7. Du tänkte: "För alltid skall jag vara en drottning."Därför ville du inte ta dig i aktoch tänkte inte på slutet.
8. Hör nu detta, du som lever i vällust,du som sitter så trygg,du som säger i ditt hjärta:"Jag och ingen annan!Aldrig skall jag sitta som änka,aldrig veta av vad barnlöshet är."