10. Till vem skall jag talaoch för vem skall jag vittna, så att de hör?Deras öron är tillslutna så att de inte kan höra. Herrens ord föraktas bland dem,de vill inte veta av det.
11. Därför är jag fylld av Herrens vrede,jag orkar inte hålla den tillbaka.Töm ut den över barnen på gatanoch över alla unga män där de samlas.Både man och kvinna skall drabbas,också den gamle och den som fyllt sina dagars mått.
12. Främlingar skall ta över deras hus,deras åkrar och hustrur,ty jag vill räcka ut min hand mot dem som bor i landet,säger Herren.
13. Ty hög som låg, alla söker de orätt vinning.Både profet och präst,alla handlar de lögnaktigt.
14. De tar det lätt med att hela mitt folks skadaoch säger: "Allt står väl till, allt står väl till".Men allt står inte väl till.
15. De skall stå där med skam,ty de har bedrivit avskyvärda ting.Ändå känner de ingen skamoch förstår inte att blygas.Därför skall de falla bland dem som faller.När tiden kommer att jag skall straffa dem,skall de komma på fall, säger Herren.
16. Så säger Herren:"Ställ er vid vägarna och spana,fråga efter de urgamla stigarna.Fråga efter den goda vägenoch vandra på den,så skall ni finna ro för era själar."Men de svarade: "Vi vill inte vandra på den."
17. När jag satte väktare över er och sade:"Lyssna till ljudet från hornet", svarade de:"Vi vill inte lyssna."
18. Hör därför, ni hednafolk,lägg noga märke till, du menighet,vad som sker bland dem.
19. Hör du jord:Se, jag skall låta olycka drabba detta folk,frukten av deras tankar,eftersom de inte har lyssnat på mina ordutan har förkastat min lag.
20. Vad bryr jag mig om rökelseäven om den kommer från Saba,eller om bästa kalmus från fjärran land?Era brännoffer har jag inte behag tilloch era slaktoffer tycker jag inte om.
21. Därför säger Herren så:Se, jag skall lägga stötestenar framför detta folk,och på dem skall fäder och söner tillsammans snubbla,grannar och vänner förgås.
22. Så säger Herren:Se, ett folk kommer från landet i norr,ett stort hednafolk reser sig vid jordens yttersta ände.
23. De bär båge och lans,de är grymma och skoningslösa.Deras röst är som havets dån,och på sina hästar rider de fram,rustade som kämpar till stridmot dig, du dotter Sion.
24. Vi har hört ryktet om demvåra händer sjunker ner,ängslan griper oss,ångest som hos en barnaföderska.
25. Gå inte ut på öppna fältetoch vandra ej på vägen,ty fiendens svärd är där med skräck från alla sidor.
26. Du, mitt folk, min dotter, kläd dig i säcktyg,rulla dig i aska,höj sorgesång som efter ende sonenoch håll bitter dödsklagan.Ty plötsligt kommer fördärvaren över oss.
27. Jag har satt dig att pröva mitt folkoch gjort dig till en fast borg,för att du skall lära känna och pröva deras vandel.