22. Det är stridslarm och stor förödelse i landet.
23. Hur sönderbruten och krossad är den inte,den hammare som slog hela jorden!Hur har inte Babel kommit hednafolken att häpna!
24. Jag lade ut en snara för dig, Babel,och du blev fångad innan du visste om det.Du ertappades och greps,ty det var mot Herrendu hade givit dig i strid.
25. Herren öppnade sitt vapenförrådoch tog fram sin vredes vapen.Ty ett verk hade Herren, Herren Sebaot,att utföra i kaldeernas land.
26. Ryck fram mot det från alla håll,öppna dess förrådshus,kasta i en hög vad där finns, som man gör med säd,och ge det till spillo.Låt ingenting bli kvar av det.
27. Döda alla dess tjurar, för ner dem till slakt.Ve dem, ty deras dag har kommit, tiden för deras straff!
28. Lyssna till flyktingarnasom söker rädda sig ut ur Babels land,för att i Sion förkunna Herrens, vår Guds, hämnd,hämnden för hans tempel.
29. Kalla samman bågskyttar mot Babel,alla som kan spänna en båge.Slå läger runt omkring det, låt ingen komma undan.Vedergäll det för dess gärningar.Gör mot det alldeles så som det har gjort.Ty mot Herrenhar det handlat övermodigt,mot Israels Helige.
30. Därför skall dess unga män falla på gatorna,alla dess stridsmän skall gå under på den dagen,säger Herren.
31. Se, jag är emot dig, du övermodige,säger Herren, Herren Sebaot,ty din dag har kommit,den tid då jag skall straffa dig.
32. Då skall den övermodige stappla och fallaoch ingen skall resa upp honom.Jag skall tända eld på hans städeroch elden skall förtära allt omkring honom.
33. Så säger Herren Sebaot:Förtryckta är Israels barnoch Juda barn med dem.Alla de som har fört dem i fångenskaphåller dem fastoch vägrar att släppa dem.