9. På den dagen, säger Herren,skall kungen och furstarna förlora modet,prästerna bli förfäradeoch profeterna vara bestörta.
10. Men jag sade: O, Herre, Herre, hur svårt bedrog du inte detta folk och Jerusalem när du sade: "Det skall gå er väl." Svärdet är ju nära att ta våra liv!
11. På den tiden skall det sägas till detta folk och till Jerusalem: En brännhet vind från de kala höjderna i öknen sveper mot dottern mitt folk, inte för att kasta säd eller rensa korn.
12. Nej, en starkare vind än så skall jag låta komma. Nu skall också jag gå till rätta med dem!
13. Se, som ett moln stiger han upp,som en stormvind är hans vagnar.Snabbare än örnar är hans hästar.Ve oss, vi är förlorade!
14. Tvätta bort ondskan från ditt hjärta, Jerusalem,så att du blir räddad!Hur länge skall onda tankar bo i ditt bröst?
15. Från Dan hörs en röst ropa,från Efraims berg en som bådar olycka.
16. Kungör för folken, tala om för Jerusalem:En belägringshär kommer från fjärran landoch höjer sitt rop mot Juda städer.
17. Som väktare kring ett åkerfältomringar de henne,ty mot mig har hon varit upprorisk,säger Herren.
18. Din vandel och dina gärningarvållar dig detta.Din ondska gör att det blir så bittert,att plågan träffar dig ända in i hjärtat.