15. Från Dan hörs en röst ropa,från Efraims berg en som bådar olycka.
16. Kungör för folken, tala om för Jerusalem:En belägringshär kommer från fjärran landoch höjer sitt rop mot Juda städer.
17. Som väktare kring ett åkerfältomringar de henne,ty mot mig har hon varit upprorisk,säger Herren.
18. Din vandel och dina gärningarvållar dig detta.Din ondska gör att det blir så bittert,att plågan träffar dig ända in i hjärtat.
19. O, mitt inre, mitt inre!Jag vrider mig av smärta i mitt hjärtas djup.Mitt hjärta klagar i mig,jag kan inte tiga,ty ljud av horn har min själ hört, och stridsrop.
20. Förödelse på förödelse ropas ut,hela landet läggs öde.Plötsligt blir mina tält förstörda,på ett ögonblick mina tältdukar.