20. Är inte Efraim en dyrbar son för mig,är han inte mitt älsklingsbarn?Ju mer jag går till rätta med honom,desto mer tänker jag på honom.Därför ömmar mitt hjärta för honom.Jag måste förbarma mig över honom,säger Herren.
21. Sätt upp vägmärken åt dig,skaffa dig vägvisare!Ge akt på vägen,på stigen där du vandrade.Vänd tillbaka, du jungfru Israel,vänd tillbaka till dessa dina städer.
22. Hur länge skall du irra hit och dit,du trolösa dotter? Herren vill skapa något nytt på jorden:En kvinna skall omsluta en mäktig man.
23. Så säger Herren Sebaot, Israels Gud:När jag på nytt har gjort slut på fångenskapen för Juda land och dess städer,skall man ännu en gång säga detta ord:" Herren välsigne dig, du rättfärdighetens boning,du heliga berg."
24. Och Juda folk med alla sina städer skall bo där tillsammans,jordbrukare såväl som vandrande herdar.
25. Ty jag skall stärka trötta själar,och alla utsvultna själar skall jag mätta.
26. Vid detta vaknade jag och såg mig om, och min sömn hade varit ljuvlig.
27. Se, dagar skall komma, säger Herren, då jag skall beså Israels land och Juda land med säd av människor och med säd av djur.
28. Och liksom jag har vakat över dem för att rycka upp, bryta ner, fördärva, förgöra och skada, skall jag nu vaka över dem för att bygga upp och plantera, säger Herren.
29. På den tiden skall man inte mer säga: "Fäderna har ätit sura druvor och barnens tänder blir ömma av dem."
30. Nej, var och en skall dö genom sin egen missgärning. Den som äter sura druvor får själv ömma tänder. 31Se, dagar skall komma, säger Herren,då jag skall sluta ett nytt förbundmed Israels hus och med Juda hus,
32. inte ett sådant förbund som jag slöt med deras fäderden dag då jag tog dem vid handenoch förde dem ut ur Egyptens land -det förbund med mig som de brötfastän jag var deras rätte herre -säger Herren.
33. Nej, detta är det förbundsom jag efter denna tid skall sluta med Israels hus,säger Herren:Jag skall lägga min lag i deras inreoch skriva den i deras hjärtan.Jag skall vara deras Gudoch de skall vara mitt folk.
34. Då skall de inte mer behöva undervisa varandra,ingen sin broder och säga:"Lär känna Herren!"Ty alla skall känna migfrån den minste bland dem till den störste,säger Herren.Ty jag skall förlåta deras missgärningaroch deras synder skall jag inte mer komma ihåg.
35. Så säger Herren,han som har satt solen till att lysa om dagenoch månen och stjärnorna till att lysa om natten, i ordnad gång,han som rör upp havet så att dess böljor brusar, Herren Sebaot är hans namn:
36. Om denna ordning inte längre består inför mig,säger Herren,först då skall Israels släkte upphöra att vara ett folkinför mig för alltid.
37. Så säger Herren:Om himlen därovan kan mätasoch jordens grundvalar där nere kan utforskas,först då skall jag förkasta hela Israels släkteför allt vad de har gjort,säger Herren.