23. Du som bor på Libanondu som har ditt näste i cedrarna,hur skall du inte jämra dignär värkar kommer över digoch ångest som hos en födande kvinna!
24. Så sant jag lever, säger Herren: Om du Konja, Jojakims son, Juda kung, än vore en signetring på min högra hand, skulle jag ändå rycka bort dig därifrån.
25. Jag skall överlämna dig till de män som står efter ditt liv och till dem du är rädd för, nämligen Nebukadressar, den babyloniske kungen, och kaldeerna.
26. Jag skall slunga dig och din mor, som har fött dig, bort till ett annat land där ni inte är födda och där skall ni dö.
27. Till det land dit de längtar att återvända skall de inte få komma tillbaka.
28. Är då denne Konja ett föraktat, sönderslaget kärl, en kruka som ingen vill ha? Varför har de slungats ut, han och hans avkomlingar, ja, kastats bort till ett land som de inte känner?
29. O land, land, land, hör Herrens ord!
30. Så säger Herren: Skriv upp denne man som barnlös, som en man som inte hade någon framgång under sin livstid. Ty ingen av hans avkomlingar skall få lyckan att sitta på Davids tron och i framtiden råda över Juda.