14. Skall då snön från Libanons höga berglämna mina åkerfält?Skall de friska vattnensom strömmar fjärran ifrån, sina ut?
15. Men mitt folk har glömt migoch tänder rökelse åt avgudar,som har fått dem på fall där de färdas frampå de urgamla vägarnaoch slår in på obanade vägar och stigar.
16. Så blir deras land öde och utsätts ständigt för hån.Alla som går fram där skall förundra sigoch skaka på huvudet.
17. Som en östanvind skall jag skingra dem för fienden.Jag skall vända ryggen åt dem och inte ansiktetpå deras olyckas dag.
18. Men de sade: "Kom, låt oss tänka ut onda planer mot Jeremia. För prästerna skall inte komma till korta med sin undervisning och inte de vise med sitt råd eller profeten med sitt ord. Kom, låt oss förtala honom och låt oss strunta i vad han säger." 19 Herre, lyssna på migoch hör vad mina motståndare säger.
20. Skall gott få lönas med ont?De har grävt en grop för att ta mitt liv.Tänk på hur jag har stått inför ditt ansikteoch manat gott för demför att vända bort din vrede från dem.
21. Överlämna därför deras barn åt hungersnödenoch utlämna dem själva åt svärdet,så att deras hustrur blir barnlösa och änkor,deras män dödade av pestenoch deras unga män slagna med svärd i striden.
22. Låt klagorop höras från deras hus,när du plötsligt låter rövarskaror komma över dem.Ty de grävde en grop för att fånga migoch lade ut snaror för mina fötter.
23. Men du, Herre, känneralla deras planer att döda mig.Förlåt dem inte deras missgärningoch utplåna inte deras synd.Låt dem komma på fall inför dig.Grip in mot dem på din vredes dag.