13. Herren är Israels hopp.Alla som överger dig kommer på skam.De som avfaller från migliknar en skrift i sanden.De har övergivit Herren,källan med det levande vattnet.
14. Hela mig, Herre, så blir jag helad.Fräls mig, så blir jag frälst.Ty du är min lovsång.
15. Se, de säger till mig:"Vad blir det av Herrens ord?Låt det inträffa!"
16. Jag har inte dragit mig undanfrån att vara en herde som följer dig,och fördärvets dag har jag inte längtat efter.Du vet själv att det som kom över mina läpparsades inför ditt ansikte.
17. Bli inte till skräck för mig!Du är ju min tillflykt på den onda dagen.
18. Låt mina förföljare stå där med skam,men låt inte mig komma på skam.Låt dem bli förskräckta,men låt inte mig bli förskräckt.Låt den onda dagen komma över democh krossa dem med dubbel förödelse.
19. Herren sade till mig: Gå och ställ dig i Folkets port där Juda kungar går in och ut, och sedan i Jerusalems alla andra portar,
20. och säg till dem: Hör Herrens ord, ni Juda kungar och hela Juda och alla Jerusalems invånare som går in genom dessa portar.
21. Så säger Herren: Se för era själars skull till att ni på sabbatsdagen inte bär eller för in någon börda genom Jerusalems portar.