10. Min vän börjar tala, han säger till mig:Stå upp, min älskade,du min sköna, och kom.
11. Ty se, vintern är förliden,regntiden är över, den är förbi.
12. Blommorna visar sig på marken,sångens tid har kommit,och turturduvans röst hörs åter i vårt land.
13. Fikonträdets gröna frukter skiftar färg,vinstockarna står redan i blom,de sprider sin doft.Stå upp, min vän, min sköna, och kom!
14. Du min duva i bergsklyftan,i klippväggens gömsle,låt mig se ditt ansikte,låt mig höra din röst,ty din röst är så ljuvoch ditt ansikte så skönt.
15. Fånga rävarna åt oss,de små rävarna,som fördärvar vingårdarna,våra vingårdar som nu står i blom.
16. Min vän är min,och jag är hans,där han för sin hjord i bet bland liljor.
17. När dagen blir svaloch skuggorna flyr,kom då tillbaka, min älskade,lik en gasell eller en ung hjortpå de kassiadoftande bergen.