13. Jag såg att också hon orenade sig. Båda gick samma väg.
14. Men hon drev sin otukt ännu längre. Hon fick se mansbilder inristade i väggen. Man hade ristat in bilder av kaldeer och målat dem röda.
15. De var framställda med bälten kring sina höfter och med ståtliga huvudbonader, alla lika kämpar, som Babels söner från Kaldeen.
16. Hon blev upptänd av begär till dem så snart hon såg dem och sände bud till dem i Kaldeen.
17. Babels söner kom då till henne för en kärleksstund och orenade henne genom sin otukt. Först sedan hon hade blivit orenad av dem, vände hon sig i avsky bort ifrån dem.
18. Men när hon så öppet bedrev sin otukt och blottade sin nakenhet, kände jag avsky och vände mig ifrån henne, så som jag hade vänt mig ifrån hennes syster.
19. Ändå drev hon sitt horeri ännu längre. Hon tänkte på sin ungdoms dagar, då hon bedrev otukt i Egyptens land,
20. och hon blev på nytt upptänd av begär till sina älskare där, som hade könsorgan som åsnor och sädesflöde som hingstar.
21. Din håg stod åter till din ungdoms skamlöshet, när egyptierna smekte din barm, därför att du hade så ungdomliga bröst.
22. Därför, du Oholiba, säger Herren, Herren så: Se, jag skall uppegga dina älskare mot dig, dem som du vänt dig ifrån med avsky. Jag skall låta dem komma över dig från alla sidor,
23. Babels söner och alla kaldeer, pekodeer, soreer och koeer och alla Assurs söner med dem. De är alla åtråvärda unga män, ståthållare och furstar, kämpar och berömvärda män, alla ryttare till häst.
24. De skall anfalla dig med vapen, vagnar och åkdon i mängd och med skaror av folk. Rustade med skärmar och sköldar och klädda i hjälmar skall de anfalla dig från alla sidor. Jag skall överlämna domen åt dem, och de skall döma dig efter sina lagar.
25. Jag skall låta min nitälskan gå över dig så att de far fram mot dig i vrede. De skall skära av dig näsa och öron, och de som blir kvar av dig skall falla för svärd. De skall föra bort dina söner och döttrar, och vad som blir kvar av dig skall förtäras av eld.