14. Men du, människobarn, profetera och slå ihop dina händer.Må svärdet slå två gånger, ja, tre,ett svärd som dödar.Det är ett svärd som fäller den störste,som angriper dem från alla håll.
15. För att deras hjärtan skall smälta av ångestoch många falla,sätter jag i deras portarsvärdet som hugger ner.O, det är gjort för att flamma som en blixt,det är draget för att slakta!
16. Hugg med all kraft åt höger, måtta åt vänster,vart än din egg är bestämd.
17. Också jag skall slå ihop mina händeroch släcka min vrede.Jag, Herren, har talat."
18. Herrens ord kom till mig:
19. "Du människobarn, märk ut åt dig två vägar, som den babyloniske kungens svärd kan gå fram på. Låt båda gå ut från ett och samma land. Gör en vägvisare och sätt ut den på den plats där vägen till staden börjar.
20. Märk ut den väg som svärdet skall gå, dels till Rabba i Ammons land, dels till Juda med det befästa Jerusalem.
21. Ty kungen i Babel står redan vid vägskälet där de båda vägarna börjar för att bli spådd. Han skakar pilarna, han rådfrågar sina husgudar, han ser på levern.
22. I sin högra hand får han då ut lotten "Jerusalem". Där skall han sätta upp murbräckor, öppna sin mun till krigsrop, häva upp sin röst till härskri, sätta upp murbräckor mot portarna, kasta upp en vall och bygga en belägringsmur.
23. Men detta tycks dem vara en falsk spådom. De har ju svurit eder. Men han skall påminna dem om deras missgärning och ta dem till fånga.
24. Därför säger Herren, Herren så: Eftersom ni väcker upp minnet av er missgärning, så att era överträdelser har blivit uppenbara och er synd visar sig i allt vad ni gör, eftersom minnet av er har blivit uppväckt, därför skall ni komma att gripas med våld.