7. Jag ser Kushans hyddor i nöd,tältdukarna i Midjans land darrar.
8. Är Herren förbittrad på floderna?Är din vrede upptänd mot strömmarnaeller din förbittring mot havet,när du far fram med dina hästar,med dina segervagnar?
9. Avhöljd och blottad är din båge,som edsvurna pilar är ditt ord. Sela.Du låter floder klyva jorden.
10. Bergen ser dig och bävar,störtregn forsar ner,djupet låter höra sin röst,mot höjden lyfter det sina händer.
11. Sol och måne står stilla i sin boningvid skenet av dina pilar som far fram,vid glansen av ditt blixtrande spjut.
12. I förbittring går du fram över jorden,i vrede trampar du ner hednafolken.
13. Du drar ut för att frälsa ditt folk,för att frälsa din smorde.Du krossar taket på den ogudaktiges hus,du bryter ner det från tinnarna till grunden. Sela.
14. Med hans egna spjut genomborrar du huvudet på hans krigare,när de stormar fram för att fördriva mig.Deras glädje är att i hemlighet sluka den betryckte.
15. Med dina hästar far du fram genom havet,genom de stora vattnens svall.
16. Jag hör det och darrar i mitt innersta,vid dånet skälver mina läppar.Röta tränger in i benen i min kropp.Jag darrar där jag står,ty jag måste stilla vänta på olyckans dag,att den skall komma över det folk som angriper oss.
17. Fikonträdet blomstrar inte mer,och vinstocken ger ingen skörd.Olivträdets frukt slår fel,och fälten ger ingen föda.Fåren rycks bort ur fållorna,och ingen boskap finns i stallen.
18. Men jag vill jubla i Herrenoch glädja mig i min frälsnings Gud.
19. Herren, Herren är min starkhet.Han gör mina fötter som hjortensoch låter mig gå fram över mina höjder. För sångmästaren, med mitt strängaspel.