14. Sedan föll han sin bror Benjamin om halsen och grät, och Benjamin grät vid hans hals.
15. Han kysste alla sina bröder och grät i deras armar. Därefter samtalade hans bröder med honom.
16. När ryktet spred sig i faraos palats att Josefs bröder hade kommit, gladde det farao och hans tjänare.
17. Och farao sade till Josef: "Säg till dina bröder att de gör så här: Lasta era djur och far hem till Kanaans land.
18. Hämta sedan er far och ert husfolk och kom hit till mig, så skall jag ge er det bästa som finns i Egyptens land och ni skall få äta av landets överflöd.
19. Du skall säga till dem att göra så här: Tag med er vagnar från Egyptens land för era små barn och era hustrur, och hämta er far och kom hit.
20. Bekymra er inte om era ägodelar, för det bästa som finns i hela Egyptens land skall vara ert."
21. Israels söner gjorde så, och Josef gav dem vagnar som farao befallt och gav dem också reskost.
22. Och han gav var och en av dem en högtidsdräkt, men Benjamin gav han trehundra siklar silver och fem högtidsdräkter.
23. Till sin far skickade han också gåvor, tio åsnor lastade med det bästa Egypten hade och tio åsninnor, lastade med säd och bröd och andra livsmedel åt hans far för resan.
24. Sedan lät han sina bröder resa och de gav sig i väg. Och han sade till dem: "Gräla inte på vägen hem!"