11. Ännu återstår det fem hungerår, men jag skall sörja för dig så att varken du eller ditt hus eller någon som tillhör dig skall lida nöd.
12. Ni ser ju med egna ögon, också min bror Benjamin ser det med egna ögon, att det är jag som med egen mun talar till er.
13. Berätta för far om all min härlighet i Egypten och om allt ni har sett. Och skynda er att föra far hit ner."
14. Sedan föll han sin bror Benjamin om halsen och grät, och Benjamin grät vid hans hals.
15. Han kysste alla sina bröder och grät i deras armar. Därefter samtalade hans bröder med honom.
16. När ryktet spred sig i faraos palats att Josefs bröder hade kommit, gladde det farao och hans tjänare.
17. Och farao sade till Josef: "Säg till dina bröder att de gör så här: Lasta era djur och far hem till Kanaans land.
18. Hämta sedan er far och ert husfolk och kom hit till mig, så skall jag ge er det bästa som finns i Egyptens land och ni skall få äta av landets överflöd.
19. Du skall säga till dem att göra så här: Tag med er vagnar från Egyptens land för era små barn och era hustrur, och hämta er far och kom hit.
20. Bekymra er inte om era ägodelar, för det bästa som finns i hela Egyptens land skall vara ert."
21. Israels söner gjorde så, och Josef gav dem vagnar som farao befallt och gav dem också reskost.