3. Hon blev havande och födde en son som fick namnet Er.
4. Sedan blev hon åter havande och födde en son som hon gav namnet Onan.
5. Hon födde ännu en son och gav honom namnet Sela. När han föddes var Juda i Kesib.
6. Juda tog åt Er, sin förstfödde, en hustru som hette Tamar.
7. Men Er, Judas förstfödde, var ond i Herrens ögon och Herren dödade honom.
8. Då sade Juda till Onan: "Gå in till din brors hustru, gift dig med henne i din brors ställe och skaffa avkomma åt din bror."
9. Men eftersom Onan visste att avkomman inte skulle bli hans egen, lät han säden spillas på jorden varje gång han låg med sin brors hustru, detta för att inte ge avkomma åt sin bror.
10. Det Onan gjorde var ont i Herrens ögon, och han dödade också honom.
11. Då sade Juda till sin sonhustru Tamar: "Stanna som änka i din fars hus till dess att min son Sela blir vuxen." Han var nämligen rädd att också denne skulle dö liksom hans bröder. Tamar gick då tillbaka till sin fars hus och stannade där.
12. En lång tid därefter dog Suas dotter, Judas hustru. Efter sorgetidens slut gick Juda med sin vän adullamiten Hira upp till Timna, till dem som klippte hans får.
13. När man berättade för Tamar att hennes svärfar var på väg till Timna för att klippa fåren,
14. lade hon av sig änkekläderna, tog på sig en slöja och satte sig vid porten till Enajim på vägen till Timna. Hon såg nämligen att Sela var fullvuxen och att man ändå inte gav henne till hustru åt honom.