16. Han svarade: "Jag söker efter mina bröder. Säg mig var de vaktar sin hjord."
17. Mannen svarade: "De har gått härifrån. Jag hörde dem säga att de skulle gå till Dotan." Då gick Josef vidare efter sina bröder och fann dem i Dotan.
18. Men när de såg honom på avstånd, innan han kommit fram till dem, överlade de om att döda honom.
19. De sade till varandra. "Där kommer drömmaren.
20. Kom nu, så dödar vi honom och kastar honom i en brunn! Sedan kan vi säga att ett vilddjur har ätit upp honom. Så får vi se hur det går med hans drömmar."
21. Men när Ruben hörde detta, ville han rädda honom undan dem och sade: "Vi kan inte slå ihjäl honom."
22. Och han fortsatte: "Spill inte blod! Kasta honom i brunnen här i öknen, men bär inte hand på honom!" Han ville nämligen rädda honom undan dem och föra honom tillbaka till hans far.
23. När Josef kom fram till sina bröder, slet de av honom den hellånga livklädnaden som han hade på sig.
24. Och de tog honom och kastade honom i brunnen. Den var tom, det fanns inget vatten i den.
25. Sedan satte de sig ner för att äta och fick då se en karavan med ismaeliter som kom från Gilead, och deras kameler var lastade med dragantgummi, balsam och ladanum. De var på väg ner till Egypten.
26. Då sade Juda till sina bröder: "Vad har vi för nytta av att döda vår bror och dölja hans blod?
27. Kom, så säljer vi honom till ismaeliterna! Låt inte vår hand komma vid honom, han är i alla fall vår bror, vårt eget kött och blod." Och bröderna följde hans råd.