17. Jakob bröt så upp och satte sina barn och hustrur på kamelerna
18. och tog med sig all boskap och all egendom som han hade samlat, den boskap han ägde och hade skaffat sig i Paddan-Aram, och begav sig till sin fader Isak i Kanaans land.
19. Men Laban hade gått för att klippa sina får. Då stal Rakel sin fars husgudar.
20. Och Jakob smög sig i väg från arameen Laban utan att låta honom märka att han tänkte fly.
21. Han bröt upp och flydde med allt han hade och gick över floden och ställde sin färd mot Gileads berg.
22. På tredje dagen fick Laban veta att Jakob hade flytt.
23. Då tog han med sig sina bröder och satte efter honom, och efter sju dagar hann han upp honom i Gileads bergsbygd.
24. Men Gud kom till arameen Laban i en dröm om natten och sade till honom: "Akta dig för att säga något mot Jakob, gott eller ont."
25. När Laban hann upp Jakob, hade denne slagit läger på berget. Också Laban och hans män slog läger på Gileads berg.
26. Då sade Laban till Jakob: "Vad har du gjort? Du smög dig i väg från mig och förde bort mina döttrar liksom fångar tagna med svärd.
27. Varför flydde du i hemlighet och rymde från mig? Eftersom du inte lät mig veta något, kunde jag inte sända i väg dig med jubel och sång, med pukor och harpor.
28. Du unnade mig inte ens att kyssa mina barnbarn och mina döttrar. Du har handlat som en dåre.
29. Det står i min makt att göra er illa, men er fars Gud sade till mig i natt: Akta dig för att säga något mot Jakob, gott eller ont.
30. Nu gav du dig i väg därför att du längtade hem så mycket, men varför stal du mina gudar?"
31. Jakob svarade Laban: "Jag var rädd för dig, för jag tänkte att du skulle ta dina döttrar från mig med våld.
32. Men den som du hittar dina gudar hos skall inte få behålla livet. I våra släktingars närvaro får du se efter om jag har något hos mig som är ditt. Tag det i så fall!" Jakob visste inte att Rakel hade stulit dem.