22. Jakob gick då fram till sin fader Isak, och han rörde vid honom och sade: "Rösten är Jakobs, men händerna är Esaus."
23. Han kände inte igen honom, för händerna var håriga som hans bror Esaus händer. Han tänkte nu välsigna honom,
24. men så frågade han: "Är du verkligen min son Esau?" Han svarade: "Ja."
25. Då sade han: "Bär hit maten, min son, så att jag kan äta av villebrådet och välsigna dig." Jakob bar fram den till honom och han åt. Och han räckte honom vin och han drack.
26. Sedan sade hans fader Isak till honom: "Kom hit och kyss mig, min son."
27. När han då gick fram och kysste honom, kände han lukten av hans kläder och välsignade honom. Han sade: "Doften av min sonär lik doften från en marksom Herren har välsignat.
28. Gud skall ge dig av himlens daggoch av jordens fruktbarhet,säd och vin i riklig mängd.
29. Folk skall tjäna digoch folkslag falla ner för dig.Var en herre över dina bröder.Din mors söner skall falla ner för dig.Förbannad vare den som förbannar digoch välsignad den som välsignar dig!"
30. När Isak hade givit Jakob sin välsignelse och Jakob just hade gått ut från honom, kom hans bror Esau hem från jakten.
31. Också han lagade till en välsmakande rätt och bar in den till sin far och sade: "Nu kan far sätta sig upp och äta av sin sons villebråd och sedan välsigna honom."
32. Hans fader Isak frågade honom: "Vem är du?" Han svarade: "Jag är Esau, din förstfödde."
33. Då blev Isak mycket förskräckt och sade: "Vem var då den jägare som bar in sitt villebråd till mig? Jag åt av allt innan du kom och jag välsignade honom. Välsignad skall han också vara."