10. Då sade Abimelek: "Vad har du gjort mot oss? Hur lätt kunde det inte ha hänt att någon från vårt folk hade legat med din hustru, och då hade du dragit skuld över oss."
11. Sedan befallde Abimelek hela folket: "Den som rör den här mannen eller hans hustru skall straffas med döden."
12. Isak sådde där i landet och fick det året hundrafalt, ty Herren välsignade honom.
13. Han blev en mäktig man, och hans egendom växte mer och mer, så att han till slut var mycket rik.
14. Han ägde så mycket får och nötboskap och hade så många tjänare att filisteerna blev avundsjuka på honom.
15. Alla brunnar som hans fars tjänare hade grävt medan hans fader Abraham levde, fyllde filisteerna igen med jord.
16. Abimelek sade till Isak: "Flytta bort från oss! Du har blivit alldeles för mäktig för oss."
17. Då flyttade Isak därifrån och slog sig ner i Gerars dalgång och bodde där.
18. Isak grävde på nytt upp de vattenbrunnar som hade grävts på hans fader Abrahams tid men som filisteerna hade fyllt igen efter Abrahams död. Och han gav dem samma namn som hans far hade givit dem.
19. När Isaks tjänare grävde i dalen, fann de en källa med rinnande vatten.
20. Herdarna i Gerar började då tvista med Isaks herdar och sade: "Vattnet är vårt!" Därför gav han den brunnen namnet Esek, eftersom de hade grälat med honom.
21. Därefter grävde Isaks tjänare en annan brunn, men de började tvista om den också. Då gav han den namnet Sitna.
22. Sedan bröt han upp därifrån och grävde ännu en brunn. Om den tvistade de inte. Därför gav han den namnet Rehobot, och sade: "Nu har Herren gett oss utrymme, så att vi kan föröka oss i landet."
23. Därifrån drog Isak upp till Beer-Sheba.
24. Den natten uppenbarade sig Herren för honom och sade: "Jag är din fader Abrahams Gud. Frukta inte! Jag är med dig, och jag skall välsigna dig och göra din avkomma talrik för min tjänare Abrahams skull".
25. Då byggde han ett altare där och åkallade Herrens namn och slog upp sitt tält. Och Isaks tjänare grävde där en brunn.
26. Abimelek kom till honom från Gerar tillsammans med sin vän Ahussat och sin befälhavare Pikol.
27. Men Isak sade till dem: "Varför kommer ni till mig, ni som hatar mig och har drivit bort mig ifrån er."
28. De svarade: "Vi har tydligt sett att Herren är med dig. Därför tänkte vi att vi borde ge varandra en ed och sluta förbund:
29. Du skall inte göra oss något ont, liksom vi å vår sida inte har ofredat dig och inte gjort dig annat än gott och låtit dig fara i frid. Du är nu välsignad av Herren."
30. Då ordnade Isak en festmåltid för dem, och de åt och drack.