1. Kung David sade till hela församlingen: "Min son Salomo, den ende som Gud har utvalt, är ung och vek och arbetet är stort, ty detta palats är inte för en människa utan för Herren Gud.
2. Därför har jag, så långt jag förmått, skaffat guld till det som skall vara av guld i min Guds hus, silver till det som skall vara av silver, koppar till det som skall vara av koppar, järn till det som skall vara av järn och trä till det som skall vara av trä. Dessutom har jag skaffat onyxstenar och andra infattningsstenar, svartglänsande och brokiga stenar, ja, alla slags dyrbara stenar liksom marmor i mängd.
3. Eftersom jag har min Guds hus kärt, ger jag också vad jag själv äger i guld och silver till min Guds hus, utöver allt vad jag förut har skaffat till det heliga huset:
4. 3 000 talenter guld, guld från Ofir, och 7 000 talenter renat silver till att överdra byggnadernas väggar med,
5. för att göra av guld det som skall vara av guld och för att göra av silver det som skall vara av silver, ja, till allt slags arbete som utförs av konstnärer. Vem vill i dag bära fram sina frivilliga gåvor åt Herren?"
6. Familjehövdingarna och Israels stamhövdingar, överbefälen och underbefälen liksom tillsyningsmännen över kungens arbeten bar fram sina frivilliga gåvor.
7. De gav till arbetet på Guds hus 5 000 talenter guld, 10 000 dariker, 10 000 talenter silver, 18 000 talenter koppar och 100 000 talenter järn.
8. Var och en som hade ädla stenar gav dem till skatten i Herrens hus under gersoniten Jehiels vård.
9. Då gladde sig folket över deras frivilliga gåvor, ty av hängivet hjärta bar de fram sina frivilliga gåvor åt Herren. Också kung David gladde sig mycket.