4. Han är Klippan, fullkomliga är hans gärningar,ty alla hans vägar är rätta.En trofast Gud utan svek,rättfärdig och rättvis är han.
5. De har handlat illa mot honom,de är inte hans barn, utan en skam,ett förvänt och avogt släkte.
6. Är det så du lönar Herren,du dåraktiga och ovisa folk?Är han då ej din Fader som skapade dig,han som danade och formade dig?
7. Kom ihåg forna dagar.Ge akt på gångna släktens år.Fråga din far, han skall berätta för dig,dina äldste, de skall säga dig det.
8. När den Högste gav arvslotter åt folken,när han spred ut människors barn,då utstakade han gränserna för folkenefter antalet av Israels barn.
9. Ty Herrens del är hans folk,Jakob är hans arvedels lott.
10. Han fann honom i öknens land,i ödslig, tjutande ödemark.Han omslöt honom och tog honom i sin vård,han bevarade honom som sin ögonsten.
11. Liksom en örn väcker upp sitt bo,och svävar över sina ungar,så bredde han ut sina vingar och tog emot honomoch bar honom på sina fjädrar.
12. Blott Herren ledde honom,ingen främmande gud vid hans sida.
13. Han lät honom fara fram över landets höjderoch han fick äta av markens gröda.Han lät honom suga honung ur hällebergetoch olja ur den hårda klippan.
14. Han gav honom gräddmjölk av kor, söt mjölk av får,tillsammans med det bästa av lamm,baggar från Basan och bockar,det bästa och märgfullaste vete.Druvors blod drack du, skummande vin.
15. Då blev Jesurun fet och slog bakut.Du blev fet och tjock och stinn.Han övergav Gud, sin skapare,och föraktade sin frälsnings klippa.
16. De retade honom genom främmande gudar,med vidrigheter väckte de hans vrede.
17. De offrade åt onda andar, som inte är Gud,åt gudar som de inte kände,nya gudar som nyss kommit tilloch som era fäder ej fruktade.
18. Du övergav Klippan som födde dig.Du glömde Gud som gav dig livet.