20. - Också detta räknas till rafaeernas land. Rafaeer bodde där tidigare, men ammoniterna kallar dem samsummiter.
21. De var ett folk som var stort, talrikt och resligt som anakiterna. Men Herren förgjorde dem för ammoniterna, som fördrev dem och bosatte sig i deras land.
22. På samma sätt gjorde han för Esaus barn som bor i Seir, när han förgjorde horeerna för dem. De drev bort dem och bosatte sig i deras land, där de bor än i dag.
23. Även aveerna som bodde i byar ända fram till Gaza blev förgjorda av kaftoreerna, som drog ut från Kaftor och sedan bodde i deras land. -
24. "Bryt nu upp och gå över flodsänkan Arnon. Se, jag har givit amoreen Sichon, kungen i Hesbon, och hans land i din hand. Börja att inta det och ge dig i strid med honom.
25. Redan i dag skall jag börja att inge fruktan och förskräckelse för dig hos alla folk under himlen, så att de darrar och bävar för dig när de hör berättas om dig."
26. Och jag skickade sändebud från Kedemots öken till Sichon, kungen i Hesbon, med fridsamma ord och lät säga:
27. "Låt mig gå igenom ditt land. Jag skall strikt följa vägen utan att vika av till höger eller vänster.
28. Den mat som du vill sälja till mig för pengar skall jag äta, och det vatten som du vill ge mig för pengar skall jag dricka. Låt mig bara passera igenom till fots
29. - på samma sätt som Esaus barn, Seirs invånare, och moabiterna, Ars invånare, handlade mot mig - så att jag kan gå över Jordan in i det land som Herren, vår Gud, vill ge oss."
30. Men Sichon, kungen i Hesbon, var inte villig att låta oss gå igenom sitt land, ty Herren, din Gud, hade förhärdat hans ande och gjort hans hjärta hårt för att ge honom i din hand, så som det är i dag.
31. Och Herren sade till mig: "Se, jag börjar nu att ge Sichon och hans land till dig. Börja inta det så att du får hans land till besittning."
32. Sichon drog då emot oss med allt sitt folk för att strida mot oss vid Jahas.
33. Men Herren, vår Gud, överlämnade honom till oss, och vi slog honom, hans söner och allt hans folk.