5. När de dagarna var över, gjorde kungen ett sju dagar långt gästabud för allt folk som fanns i Susans borg, från den störste till den minste, i den inhägnade trädgård som hörde till kungapalatset.
6. Där hängde linne, bomull och mörkblått tyg, uppsatt med vita och purpurröda snören i ringar av silver och på pelare av vit marmor. Soffor av guld och silver stod på ett golv med inläggningar av grön och vit marmor och med pärlglänsande och svart sten.
7. Dryckerna sattes fram i guldkärl, inget var det andra likt, och kungligt vin fanns i mängd så som det anstår en kung.
8. När man drack gällde den regeln att ingen fick tvingas, ty kungen hade befallt alla sina hovmästare att de skulle rätta sig efter vars och ens önskan.
9. Samtidigt gjorde också drottning Vasti ett gästabud för kvinnorna i kung Ahasveros kungliga palats.
10. Den sjunde dagen, när kungens hjärta var glatt av vinet, befallde han Mehuman, Bizzeta, Harbona, Bigta, Abagta, Zetar och Karkas, de sju hovmän som tjänstgjorde hos kung Ahasveros,
11. att de skulle föra drottning Vasti inför kungen, med sin kungliga krona på huvudet, för att han skulle låta folken och furstarna se hennes skönhet, ty hon var vacker att se på.
12. Men drottning Vasti vägrade att komma, fast kungen genom sina hovmän hade befallt henne det. Då blev kungen mycket vred och rasande.
13. Kungen frågade då de vise män som hade kunskap om tiderna. Kungens ärenden brukade nämligen läggas fram för alla som var kunniga i lag och rätt,
14. och vid sin sida hade han Karsena, Setar, Admata, Tarsis, Meres, Marsena och Memukan, de sju furstar i Persien och Medien som var kungens närmaste män och som hade främsta platsen i riket.