5. Men kungen befallde Joab, Abisaj och Ittaj och sade: "För min skull, far varsamt fram med min pojke Absalom." Allt folket hörde hur kungen gav denna befallning om Absalom till alla befälhavarna.
6. Så drog trupperna ut på fältet för att möta israeliterna, och det kom till strid i Efraims skog.
7. Där blev Israels folk slaget av Davids tjänare. Det blev ett stort manfall, tjugotusen man stupade där den dagen.
8. Striden bredde ut sig över hela trakten, och skogen krävde fler offer bland folket den dagen än svärdet.
9. Och Absalom stötte på några av Davids tjänare. Han red då på sin mulåsna. När mulåsnan kom in under en stor terebint med täta grenar, fastnade hans huvud i terebinten, och han blev hängande mellan himmel och jord, medan mulåsnan som han satt på gick vidare.
10. En man såg det och berättade det för Joab och sade: "Jag såg Absalom hänga där borta i en terebint."
11. Då sade Joab till mannen som berättade detta för honom: "Du såg honom! Varför slog du honom inte genast till marken? Jag skulle då ha gett dig tio siklar silver och ett bälte."