3. David frågade honom: "Varifrån kommer du?" Han svarade: "Jag har flytt från Israels läger."
4. David sade till honom: "Hur har det gått? Berätta för mig." Han sade: "Folket har flytt ur striden och många har fallit och dött. Saul och hans son Jonatan är också döda."
5. David frågade den unge mannen som hade berättat detta för honom: "Hur vet du att Saul och hans son Jonatan är döda?"
6. Den unge mannen som hade berättat detta för honom svarade: "Jag kom av en händelse upp på berget Gilboa, och där fick jag se Saul stödja sig mot sitt spjut, och vagnar och ryttare ansatte honom.
7. När han vände sig om och fick se mig, ropade han på mig, och jag svarade: Här är jag.
8. Han frågade mig vem jag var, och jag svarade honom att jag var amalekit.
9. Då sade han till mig: Ställ dig över mig och ge mig dödsstöten. Jag har gripits av dödsångest, för livet är ännu kvar i mig.
10. Jag gick fram till honom och dödade honom, för jag visste ju att han inte skulle kunna överleva sitt fall. Och jag tog diademet som satt på hans huvud, och ett armband som han hade om armen, och jag har tagit med dem hit till min herre."
11. Då tog David tag i sina kläder och rev sönder dem. Så gjorde också alla de som var hos honom.
12. De höll dödsklagan och grät och fastade ända till kvällen för Saul och hans son Jonatan, och för Herrens folk och för Israels hus, därför att de hade fallit för svärd.
13. David frågade den unge mannen som hade berättat honom detta: "Varifrån är du?" Han svarade: "Jag är son till en amalekit som lever här som främling."
14. David sade till honom: "Kände du ingen fruktan för att räcka ut din hand och förgöra Herrens smorde?"