8. Om hennes herre tycker illa om henne sedan han utsett henne åt sig själv, skall han låta henne bli friköpt. Till ett främmande folk har han inte rätt att sälja henne, eftersom han handlat trolöst mot henne.
9. Men om han utser henne åt sin son, skall han ge henne en dotters rätt.
10. Om han tar sig en hustru till, får han inte inskränka på den förras mat, kläder eller äktenskapliga rätt.
11. Om han inte låter henne få sin rätt i dessa tre avseenden, måste han frige henne utan ersättning och utan pengar.
12. Den som slår någon så att han dör, skall straffas med döden.
13. Men om han inte avsåg att döda, utan Gud lät en olycka ske genom honom, skall jag anvisa dig en ort dit han kan fly.
14. Och om någon blir så förbittrad på sin nästa att han dödar honom med list, skall du gripa honom även om han är vid mitt altare. Han måste dö.
15. Den som slår sin far eller sin mor skall straffas med döden.
16. Den som rövar bort en människa skall straffas med döden, vare sig han sedan säljer den han rövat bort eller denna blir funnen hos honom.
17. Den som förbannar sin far eller mor skall straffas med döden.
18. Om män grälar med varandra och den ene slår den andre med en sten eller med knuten hand, så att han visserligen inte dör men blir sängliggande,
19. eller om han repar sig och kan gå ute med hjälp av sin stav, då skall den som slog honom vara fri från straff. Men han måste ersätta honom för den tid han legat till sängs och sörja för att han verkligen blir botad.
20. Om någon slår sin slav eller slavinna med en käpp så att den slagne dör för hans hand, skall han straffas för det.
21. Men han skall inte straffas om den slagne lever en eller två dagar. Det är ju hans egna pengar.
22. Om män kommer i gräl med varandra och någon av dem stöter till en havande kvinna så att hon föder fram sitt foster, men ingen annan olycka sker, då skall han böta vad kvinnans man ålägger honom och betala efter skiljedomares prövning.