36. Och Herren hade gjort egyptierna vänligt sinnade mot israeliterna, så att de gav dem vad de begärde. På det sättet tog de byte från egyptierna.
37. Israels barn bröt upp och drog från Raamses till Suckot, omkring 600 000 man till fots förutom barn.
38. Också en stor blandad folkhop drog upp med dem, dessutom får och nötboskap, en mycket stor hjord.
39. Av degen som de fört med sig ur Egypten bakade de osyrade brödkakor. Ty den hade inte hunnit bli syrad, eftersom de hade drivits ut ur Egypten utan att få dröja. De hade inte heller kunnat göra i ordning någon reskost åt sig.
40. Den tid som Israels barn hade bott i Egypten var 430 år.
41. Och det hände att just den dag då de 430 åren hade gått drog alla Herrens härskaror ut ur Egyptens land.
42. En vakandets natt var detta för Herren, då han förde dem ut ur Egyptens land. Just denna Herrens natt skall alla Israels barn vaka, släkte efter släkte.
43. Herren sade till Mose och Aron: "Detta är stadgan om påskalammet: Ingen utlänning får äta av det,
44. men en slav som är köpt för pengar får äta av det, sedan du omskurit honom.
45. Ingen som tillfälligt bor hos er och ingen daglönare får äta av det.
46. I ett och samma hus skall det ätas. Du får inte föra ut något av köttet ur huset, och ni får inte krossa något ben på det.
47. Hela Israels menighet skall hålla detta.
48. Om en främling som bor hos dig vill fira Herrens påskhögtid, skall alla av manligt kön hos honom omskäras. Sedan får han komma och fira den, och han skall då vara som en infödd i landet. Men ingen oomskuren får äta påskalammet.
49. En och samma lag skall gälla för den infödde som för främlingen som bor mitt ibland er."
50. Alla Israels barn gjorde så. De gjorde som Herren hade befallt Mose och Aron.
51. Just på den dagen förde Herren Israels barn ut ur Egyptens land efter deras härskaror.