Gamla Testamentet

Nya Testamentet

Andra Kungaboken 19:12-27 Svenska Folkbibeln (SFB98)

12. Har de folk som mina fäder fördärvade, Gozan, Haran, Resef och Edens barn i Telassar, blivit räddade av sina gudar?

13. Var finns Hamats kung och Arpads kung och kungen över Sefarvajims stad, över Hena och Iva?"

14. När Hiskia hade tagit emot brevet av budbärarna och läst det, gick han upp i Herrens hus och bredde ut det inför Herrens ansikte.

15. Och Hiskia bad till Herren och sade: " Herre, Israels Gud, du som tronar på keruberna, endast du är Gud över alla riken på jorden. Du har gjort himmelen och jorden

16. Herre, böj ditt öra och hör. Herre, öppna dina ögon och se. Hör Sanheribs ord, som han har talat för att smäda den levande Guden.

17. Det är sant, Herre, att kungarna i Assyrien har ödelagt hednafolken och deras länder.

18. Och de har kastat deras gudar i elden, ty de var inga gudar utan verk av människohänder, trä och sten. Därför kunde de förgöra dem.

19. Men nu, Herre, vår Gud, rädda oss ur hans hand, så att alla riken på jorden förstår att du är Herren Gud, endast du."

20. Då sände Jesaja, Amos son, detta bud till Hiskia: "Så säger Herren, Israels Gud: Jag har hört det som du har bett till mig angående Sanherib, kungen i Assyrien

21. och detta är det ord som Herren har talat om honom: Hon föraktar dig och hånar dig,jungfrun, dottern Sion.Hon skakar på huvudet åt dig,dottern Jerusalem.

22. Vem har du smädat och hädat,mot vem har du upphävt din röstoch högmodigt lyft upp dina ögon?Jo, mot Israels Helige!

23. Genom dina sändebud smädade du Herren,när du sade: "Med mina många vagnardrog jag upp på bergens höjder,till Libanons avlägsna trakter.Jag högg ner dess höga cedraroch utvalda cypresser.Jag trängde fram till dess yttersta boningoch dess frodiga skog.

24. Jag grävde brunnar och drack främmande vatten,med mina fötter torkade jag ut alla Egyptens strömmar."

25. Har du inte hört att jag för länge sedan gjorde detta,att jag i forntidens dagar bestämde det,och nu har jag låtit det komma.Du fick makt att ödelägga befästa städeroch göra dem till ruinhögar.

26. Deras invånare blev maktlösa,de blev förskräckta och stod med skam.Det gick med dem som med gräset på markenoch den späda grönskan,som med gräset på takenoch säden som förbrännsinnan det växer upp.

27. Jag vet om du sitter,om du går ut eller kommer in,och hur du rasar mot mig.

Läs fullständig kapitel Andra Kungaboken 19