38. Då ropade en man ur folkhopen: "Mästare, jag ber dig, hjälp min son! Han är mitt enda barn.
39. En ande tar tag i honom så att han plötsligt skriker, den sliter i honom tills han tuggar fradga, och det är knappt att den släpper honom och slutar plåga honom.
40. Jag bad dina lärjungar att de skulle driva ut den, men de kunde inte."
41. Jesus svarade: "Detta fördärvade släkte som inte vill tro! Hur länge ska jag vara hos er och stå ut med er? Hämta hit din son."
42. Medan pojken ännu var på väg, kastade anden honom till marken och ryckte och slet i honom. Men Jesus talade strängt till den orena anden och botade pojken och gav honom tillbaka till hans far.
43. Och alla var överväldigade av Guds stora makt. Medan alla var förundrade över allt han gjorde, sade han till sina lärjungar:
44. "Öppna era öron för det jag nu säger: Människosonen kommer att utlämnas i människors händer."
45. Men de förstod inte vad han sade. Det var fördolt för dem så att de inte kunde fatta det, och de vågade inte fråga honom om det han hade sagt.
46. Bland lärjungarna kom frågan upp om vem som var störst bland dem.
47. Men Jesus visste vad de tänkte i sina hjärtan. Han tog ett barn och ställde det bredvid sig
48. och sade till dem: "Den som tar emot det här barnet i mitt namn, han tar emot mig. Och den som tar emot mig tar emot honom som har sänt mig. Den som är minst bland er alla, han är störst."
49. Johannes svarade: "Mästare, vi såg en som drev ut onda andar i ditt namn, och vi försökte hindra honom eftersom han inte var i följe med oss."
50. Men Jesus sade till honom: "Hindra honom inte. Den som inte är mot er är för er."
51. När tiden för hans upptagande var inne vände han sitt ansikte mot Jerusalem, fast besluten att gå dit.