18. Herrens Ande är över mig, för han har smort migtill att förkunna glädjens budskapför de fattiga.Han har sänt migatt utropa frihet för de fångnaoch syn för de blinda,att ge de förtryckta frihet
19. och förkunna ett nådens år från Herren.
20. Sedan rullade han ihop bokrullen, räckte den till tjänaren och satte sig. Alla i synagogan hade sina ögon fästa på honom.
21. Då började han tala till dem: "I dag har det här stället i Skriften gått i uppfyllelse inför er som lyssnar."
22. Alla berömde honom och förundrades över de nådens ord som kom från hans mun. De frågade: "Är det inte Josefs son?"
23. Då sade han till dem: "Säkert kommer ni att citera ordspråket för mig: Läkare, bota dig själv! Vi har hört om allt som hände i Kapernaum, gör det här i din hemstad också!"
24. Men han fortsatte: "Jag säger er sanningen: Ingen profet blir erkänd i sin hemstad.
25. I sanning säger jag er: Det fanns många änkor i Israel på Elias tid, när himlen var stängd i tre år och sex månader och svår svält drabbade hela landet.
26. Men Elia blev inte sänd till någon av dem, utan bara till en änka i Sarefat i Sidons land.
27. Och det fanns många spetälska i Israel på profeten Elisas tid, men ingen av dem blev renad utan bara syriern Naaman."
28. Alla i synagogan fylldes av vrede när de fick höra detta.
29. De reste sig och drev ut honom ur staden och förde honom fram till branten av det berg där deras stad var byggd för att kasta ner honom.
30. Men han gick rakt igenom folkhopen och vandrade vidare.
31. Han kom ner till Kapernaum, en stad i Galileen, och undervisade folket på sabbaten.
32. De var överväldigade av hans undervisning, eftersom hans ord hade makt.
33. I synagogan fanns en man med en oren ande, och han skrek högt: