56. Maria stannade hos Elisabet omkring tre månader och återvände sedan hem.
57. För Elisabet var tiden nu inne att föda, och hon födde en son.
58. Hennes grannar och släktingar fick höra att Herren hade visat henne så stor barmhärtighet, och de gladde sig med henne.
59. På åttonde dagen kom de för att omskära barnet, och de ville kalla honom Sakarias efter hans far.
60. Men hans mor svarade: "Nej, han ska heta Johannes."
61. Då sade de till henne: "Det finns ingen i din släkt som har det namnet."
62. De gjorde tecken till hans far och frågade vad han ville att barnet skulle heta.
63. Han bad då om en tavla och skrev: "Johannes är hans namn", och alla blev förundrade.
64. Genast öppnades hans mun och hans tunga löstes, och han började tala och prisa Gud.
65. Alla deras grannar greps av fruktan, och i hela Judeens bergsbygd talade man om det som hade hänt.
66. Alla som hörde det tog det till hjärtat och undrade vad det skulle bli av detta barn, för Herrens hand var med honom.
67. Hans far Sakarias blev uppfylld av den helige Ande och profeterade och sade:
68. "Välsignad är Herren, Israels Gud, som har besökt och återlöst sitt folk!
69. Han har rest för oss frälsningens horni sin tjänare Davids hus,
70. så som han för länge sedan lovat genom sina heliga profeters mun:
71. frälsning från våra fiender och från alla som hatar oss.