Gamla Testamentet

Nya Testamentet

Johannesevangeliet 10:21-36 Svenska Folkbibeln 2015 (SFB15)

21. Andra sade: "Så talar inte en som är besatt. En ond ande kan väl inte öppna ögonen på blinda?"

22. Nu kom tempelinvigningens högtid i Jerusalem. Det var vinter,

23. och Jesus gick omkring i Salomos pelarhall i templet.

24. Då omringade judarna honom och frågade: "Hur länge ska du hålla oss i ovisshet? Om du är Messias, så säg det öppet till oss!"

25. Jesus svarade: "Jag har sagt det till er, men ni tror det inte. Gärningarna som jag gör i min Fars namn vittnar om mig.

26. Men ni tror inte, för ni hör inte till mina får.

27. Mina får lyssnar till min röst, och jag känner dem, och de följer mig.

28. Jag ger dem evigt liv. De ska aldrig någonsin gå förlorade, och ingen ska rycka dem ur min hand.

29. Min Far som gett mig dem är större än allt, och ingen kan rycka dem ur min Fars hand.

30. Jag och Fadern är ett."

31. Än en gång tog judarna upp stenar för att stena honom.

32. Jesus sade till dem: "Jag har visat er många goda gärningar från Fadern. För vilken av dem tänker ni stena mig?"

33. Judarna svarade: "Det är inte för någon god gärning vi tänker stena dig, utan för att du hädar och gör dig själv till Gud fast du är en människa."

34. Jesus svarade dem: "Står det inte skrivet i er lag: Jag har sagt att ni är gudar?

35. Om han nu kallar dem som fick Guds ord för gudar – och Skriften kan inte upphävas –

36. hur kan ni då säga till mig som Fadern har helgat och sänt till världen att jag hädar, därför att jag sagt: Jag är Guds Son?

Läs fullständig kapitel Johannesevangeliet 10