Gamla Testamentet

Nya Testamentet

Första Korintierbrevet 14:25-39 Svenska Folkbibeln 2015 (SFB15)

25. Hans hjärtas hemligheter uppenbaras, och han faller ner på sitt ansikte och tillber Gud och erkänner: "Gud finns verkligen i er!"

26. Hur ska det då vara, bröder? Jo, när ni samlas har var och en något att ge: en psalm, en undervisning, en uppenbarelse, ett tungotal och en uttydning. Låt allt bli till uppbyggelse.

27. Om någon talar tungomål får två eller högst tre tala, en i sänder, och någon ska uttyda.

28. Finns det ingen som uttyder ska tungomålstalaren vara tyst i församlingen och i stället tala för sig själv och för Gud.

29. Två eller tre profeter ska tala, och de andra ska pröva det som sägs.

30. Men om någon annan som sitter där får en uppenbarelse ska den förste vara tyst.

31. Ni kan alla profetera, en i sänder, så att alla blir undervisade och alla blir uppmuntrade.

32. Och profeternas andar underordnar sig profeterna,

33. för Gud är inte oordningens Gud utan fridens. Liksom i alla de heligas församlingar

34. ska kvinnorna vara tysta i era församlingar. De får inte tala utan ska underordna sig, som också lagen säger.

35. Vill de veta något ska de fråga sina män därhemma, för det är en skam för en kvinna att tala i församlingen.

36. Var det kanske från er som Guds ord gick ut? Eller var det bara till er det kom?

37. Om någon tror sig vara profet eller andlig, ska han inse att det jag skriver till er är Herrens bud.

38. Om någon inte erkänner detta, är han själv inte erkänd.

39. Alltså, mina bröder, var ivriga att profetera och hindra inte tungomålstalandet.

Läs fullständig kapitel Första Korintierbrevet 14