4. Jag tackar alltid min Gud när jag nämner dig i mina böner,
5. eftersom jag hör om din kärlek och tro, din tro på Herren Jesus och din kärlek till alla de heliga.
6. Jag ber att din gemenskap med oss i tron ska visa sig verksam och ge klar insikt om allt det goda som vi har i Kristus.
7. Din kärlek har varit till stor glädje och tröst för mig, eftersom de heliga har blivit styrkta i sina hjärtan tack vare dig, broder.
8. Även om jag nu med stor frimodighet i Kristus kan befalla dig att göra din plikt,
9. vill jag hellre vädja för kärlekens skull. Jag, Paulus, en gammal man och nu en Kristi Jesu fånge,
10. vädjar till dig för mitt barn som jag har fött i min fångenskap, Onesimus.
11. Förr var han inte till nytta för dig, men nu är han till god nytta för både dig och mig.
12. Honom skickar jag nu tillbaka till dig. Det är som att sända mitt eget hjärta.
13. Egentligen ville jag ha kvar honom här hos mig, så att han kunde hjälpa mig i ditt ställe när jag nu sitter i fängelse för evangeliets skull.
14. Men jag ville inte göra något utan ditt samtycke, för att det goda som du gör inte ska ske av tvång utan av fri vilja.