14. Och nu är han här med fullmakt från översteprästerna att gripa alla som åkallar ditt namn."
15. Men Herren sade till honom: "Gå, för han är mitt utvalda redskap för att bära fram mitt namn inför hedningar och kungar och Israels barn.
16. Och jag ska själv visa honom hur mycket han måste lida för mitt namns skull."
17. Då gick Ananias, och när han kom in i huset lade han händerna på honom och sade: "Saul, min broder! Herren Jesus, som visade sig för dig på vägen hit, har sänt mig för att du ska kunna se igen och bli uppfylld av den helige Ande."
18. Genast var det som om fjäll föll från hans ögon. Han fick tillbaka sin syn, och han reste sig och blev döpt.
19. Sedan åt han och fick nya krafter. Saulus stannade några dagar hos lärjungarna i Damaskus,
20. och han började genast predika i synagogorna att Jesus är Guds Son.
21. Alla som hörde honom häpnade och sade: "Var det inte han som i Jerusalem ville utrota dem som åkallar det namnet? Och kom han inte hit för att gripa dem och föra dem till översteprästerna?"
22. Men Saulus fick allt större kraft och gjorde judarna i Damaskus svarslösa när han bevisade att Jesus är Messias.
23. Efter en tid kom judarna överens om att röja honom ur vägen,
24. men Saulus fick reda på deras plan. Dag och natt höll de vakt vid portarna för att döda honom,
25. men en natt tog hans lärjungar och firade ner honom utefter muren i en korg.
26. När han kom till Jerusalem försökte han ansluta sig till lärjungarna. Men alla var rädda för honom, eftersom de inte trodde att han var en lärjunge.
27. Då tog Barnabas hand om honom. Han förde honom till apostlarna och berättade för dem hur Saulus hade sett Herren på vägen, att Herren hade talat till honom och att han i Damaskus hade predikat frimodigt i Jesu namn.
28. Sedan stannade Saulus hos dem, och han gick in och ut i Jerusalem och predikade frimodigt i Herrens namn.
29. Han talade och diskuterade med de grekisktalande judarna, men de försökte röja honom ur vägen.