22. Och Mose blev undervisad i all egyptiernas visdom, och han var mäktig i ord och gärningar.
23. När han fyllt fyrtio år fick han tanken att besöka sina bröder, Israels barn.
24. Han fick då se hur en av dem blev misshandlad, och han tog honom i försvar och hämnades honom genom att slå ihjäl egyptiern.
25. Nu trodde Mose att hans bröder skulle förstå att Gud ville rädda dem genom hans hand, men det gjorde de inte.
26. Nästa dag träffade han på några av dem när de slogs, och han försökte få dem att bli sams. Han sade: Ni män är ju bröder! Varför gör ni varandra illa?
27. Men den som hade gjort orätt mot sin landsman stötte undan Mose och svarade: Vem har satt dig till ledare och domare över oss?
28. Tänker du döda mig så som du dödade egyptiern i går?
29. Vid de orden flydde Mose, och han levde sedan som främling i Midjans land där han fick två söner.
30. När fyrtio år hade gått visade sig en ängel för honom i öknen vid berget Sinai, i lågan från en brinnande törnbuske.
31. Mose var förundrad över synen han såg, och när han gick närmare för att se efter vad det var, hördes Herrens röst:
32. Jag är dina fäders Gud, Abrahams, Isaks och Jakobs Gud. Då darrade Mose av fruktan och vågade inte se dit.