14. Josef skickade då bud och lät hämta sin far Jakob och hela sin släkt, sjuttiofem personer.
15. Och Jakob drog ner till Egypten, och där dog han och våra fäder.
16. De fördes till Sikem och lades i den grav som Abraham hade köpt för en summa i silver av Hamors barn i Sikem.
17. När tiden närmade sig då Gud skulle uppfylla sitt löfte till Abraham, växte folket i antal och de blev allt fler i Egypten,
18. ända tills en annan kung kom till makten i Egypten, en som inte kände till Josef.
19. Han gick fram med list mot vårt folk och förtryckte våra fäder och tvingade dem att sätta ut sina nyfödda för att de inte skulle överleva.
20. Vid den tiden föddes Mose, och han var vacker inför Gud. Under tre månader sköttes han i sin fars hus,
21. och när han sedan sattes ut tog faraos dotter upp honom och uppfostrade honom som sin egen son.
22. Och Mose blev undervisad i all egyptiernas visdom, och han var mäktig i ord och gärningar.
23. När han fyllt fyrtio år fick han tanken att besöka sina bröder, Israels barn.
24. Han fick då se hur en av dem blev misshandlad, och han tog honom i försvar och hämnades honom genom att slå ihjäl egyptiern.
25. Nu trodde Mose att hans bröder skulle förstå att Gud ville rädda dem genom hans hand, men det gjorde de inte.
26. Nästa dag träffade han på några av dem när de slogs, och han försökte få dem att bli sams. Han sade: Ni män är ju bröder! Varför gör ni varandra illa?
27. Men den som hade gjort orätt mot sin landsman stötte undan Mose och svarade: Vem har satt dig till ledare och domare över oss?
28. Tänker du döda mig så som du dödade egyptiern i går?
29. Vid de orden flydde Mose, och han levde sedan som främling i Midjans land där han fick två söner.
30. När fyrtio år hade gått visade sig en ängel för honom i öknen vid berget Sinai, i lågan från en brinnande törnbuske.
31. Mose var förundrad över synen han såg, och när han gick närmare för att se efter vad det var, hördes Herrens röst:
32. Jag är dina fäders Gud, Abrahams, Isaks och Jakobs Gud. Då darrade Mose av fruktan och vågade inte se dit.
33. Men Herren sade till honom: Ta av sandalerna från dina fötter, för platsen där du står är helig mark.