26. Bröder, söner av Abrahams släkt och ni andra som fruktar Gud! Till oss har budskapet om denna frälsning blivit sänt.
27. Jerusalems invånare och deras ledare förstod nämligen inte vem han var. När de dömde honom, uppfyllde de profeternas ord som läses varje sabbat.
28. Fast de inte fann honom skyldig till något som förtjänade döden, krävde de att Pilatus skulle avrätta honom.
29. Och när de hade fullbordat allt som var skrivet om honom, tog de ner honom från träet och lade honom i en grav.
30. Men Gud uppväckte honom från de döda,
31. och han visade sig under många dagar för dem som hade följt honom från Galileen upp till Jerusalem och som nu är hans vittnen inför folket.
32. Och nu förkunnar vi det glada budskapet för er: löftet som fäderna fick
33. har Gud uppfyllt åt oss, deras barn, genom att låta Jesus uppstå. Det står ju skrivet i andra psalmen: Du är min Son, jag har fött dig i dag.
34. Och att han har uppväckt honom från de döda för att aldrig mer återvända till förgängelsen, det har han sagt med dessa ord: Jag ska ge er de heliga och fasta nådelöften som David fick.
35. Därför säger han också på ett annat ställe: Du ska inte låta din Helige se förgängelsen.
36. När David på sin tid hade tjänat Guds vilja, insomnade han och blev lagd till vila hos sina fäder och såg förgängelsen.
37. Men den som Gud uppväckte har inte sett förgängelsen.
38. Därför ska ni veta, bröder, att det är genom honom som syndernas förlåtelse förkunnas för er.
39. Var och en som tror förklaras rättfärdig i honom och fri från allt som ni inte kunde frias från genom Mose lag.
40. Se därför till att det som är sagt hos profeterna inte drabbar er:
41. Se, ni föraktare, häpna och gå under: jag gör en gärning i era dagar,en gärning ni aldrig kommer att tronär den berättas för er."
42. När de gick ut bad folket att de skulle tala mer om detta nästa sabbat.
43. Och när församlingen skildes åt följde många judar och gudfruktiga proselyter med Paulus och Barnabas, som talade till dem och uppmanade dem att hålla sig till Guds nåd.