15. De sade till henne: "Du är tokig!" Men hon försäkrade att det var så, och då sade de: "Det är hans ängel."
16. Under tiden fortsatte Petrus att bulta, och när de öppnade såg de till sin häpnad att det var han.
17. Han gav tecken åt dem med handen att vara tysta, och så berättade han för dem hur Herren hade fört honom ut ur fängelset. Han sade: "Berätta det för Jakob och de andra bröderna." Sedan gick han ut och begav sig till en annan plats.
18. På morgonen blev det stor förvirring bland soldaterna. Vad hade hänt med Petrus?
19. När Herodes lät söka efter honom och inte fick tag i honom, förhörde han vakterna och befallde att de skulle föras bort. Därefter reste han ner från Judeen till Caesarea och stannade där.
20. Herodes låg i bitter fejd med folket i Tyrus och Sidon. Gemensamt uppvaktade de kungen, och när de hade fått över hans kammarherre Blastus på sin sida bad de om fred. De var nämligen beroende av kungens område för sin försörjning.
21. På utsatt dag satte sig Herodes på tronen, klädd i kunglig skrud, och höll ett tal till dem.
22. Då ropade folket: "Det är en guds röst, inte en människas!"
23. Genast slog en Herrens ängel honom, därför att han inte gav Gud äran, och han blev uppäten av maskar och dog.
24. Guds ord hade framgång och spred sig alltmer.
25. När Barnabas och Saulus hade fullgjort sitt uppdrag i Jerusalem, vände de tillbaka och tog då med sig Johannes som kallades Markus.